lördag, december 01, 2007

Det handlar om oss

Jag vill skapa debatt. Alla är kanske inte överens med mig, men jag var där och jag kan bara inte tycka att det var helt okej. Det fanns ingen annan lösning just då men det borde ha funnits det. Och om jag inte talar om det kommer det aldrig någonsin att ske en förändring.

http://www.expressen.se/nyheter/1.950842/vaggarna-var-kala

Förtydligande: Jag är mycket tacksam över den vård och all den hjälp vi har fått. Om inte hade inte sonen mått så pass bra som han gör idag. Men jag behöver inte vara nöjd med alla led i vårdkedjan.

3 kommentarer:

Marsala sa...

Du skall få nåt av mej, när jag bara får tänka färdigt. Enligt min uppfattning var inte bara det nämnda övergrepp. Att begära eskort var ett annat. -Varför fick ni inte bära en skylt där det stod: VARNING! Jag är FARLIG, också?
Personalen verkar ju vara inkompetent både här och där.
Sådana här historier måste ju ha blivit vanligare, när ungdomarna mår sämre?
Hur klarar t ex specialskolornas personal sina jobb? En del använder säkert märkliga metoder även på 2000 talet, men andra är säkra i sina yrkesroller eftersom de är utbildade för att klara såna situationer. Och där får inga spännbälten förekomma, för det krävs det mycket för att få tillstånd till...
Vi får snacka mer...

/Systeryrster

Anonym sa...

Jag håller med!

Anonym sa...

Hej!...ojoj... Din blogg är den första jag läser på ett tag, och så hittar jag detta. Jag gråter när jag läser och blir samtidigt så vansinnigt arg!!! Jag vill vara med och protestera! Demonstrera! Förändra! Hjälpa!
Min/vår historia är en annan än din/er men även jag/vi har mött inkompetent personal på vägen...i skolan, på soc, inom vården. Och mitt i allt stod en pojke som desperat behövde hjälp men som stämplats av inte minst skolan som en "jobbig unge med en (om möjligt) ännu jobbigare mamma". En skolpsykolog som istället för att hjälpa stjälpte och gjorde att allt tog ännu längre tid (delvis på grund av en FEG rektor). Äsch...jag vet inte om det går att förstå ngt av det jag skriver, historien är ju lång som du förstår...men känslan tror jag absolut att du precis vet vad jag talar om.
Omtänksaqmma kramar till er och så ska jag ta och maila dig äntligen.