Essi vill följa med pappa till Stockholm

I kolonin

Idag har vi beskurit träd och buskar. Kallt men mysigt ändå.

Over and out

Min far dog där och min son föddes. Sen blev det min arbetsplats i nästan sex år. Helsingborgs Lasarett. Men nu är det slut med det.

I fredags var sista dagen och jag kan väl inte hjälpa att det känns lite vemodigt ändå. Här tog jag mina första stapplande steg som sjuksköterska. Nu räknas jag som erfaren. Med råge. Tack alla jag mött för dessa år. Nu ska jag sätta fart på Landskrona lasarett i stället.

Jag tackades av ordentligt i fredags av både chef och kollegor. Och blev rörd. På bilderna ser ni vad jag fick. Jag fick blomstercheckar också, men de är inte med på bild!

På hemväg

Med nytt Pågatåg. Premiär för mig.

Nya stationen i Malmö

De visar film på väggen. Uppiggande.

Rajraj på hotellet

Vi är på Ströget

Morgon i Nyhavn

Next stop Copenhagen Island

Anna-Eva has left the building

Sista morgonen

Äntligen läst ut!

Jag hade svårt att komma in i den här boken. Men när jag väl hade gjort det var den lättläst. Frågan är om jag egentligen tyckte att den var bra? Det boken bygger på är egentligen en skrämmande tanke så jag blev lite mörkrädd när jag läste. Samtidigt finns det en del mindre historier i historien som jag verkligen gillade. Och slutet är jag inte säker på om jag uppfattade rätt men jag hoppas att jag gjorde det. Författarens tidigare boksuccé Tidsresenärens hustru är även den en märklig historia. Den har jag dock inte läst men sett som film och tyckte om.

Firat!

Då var man 44 år då, tillsist. Dagen började med att maken överraskade med ett par härliga turkiska sockor. Har saknat mitt förra par som jag slet ut.

På arbetet blev jag grattad av kollegan som GLÖMT min present. Skandal! *blink, blink*

Därefter var det svärmors tur som förärade mig ett presentkort på Kapp Ahl.

Fast egentligen blev jag grattad redan förra veckan då jag fick tulpaner av mor, som fortfarande står! Och ljus och en fin sjal av Sten och Christina.

Min önskan denna födelsedag var att få slappa och se på film och det fick jag också. Efter burgare, glass och film nummer ett somnade jag.

Därför ska jag fortsätta firandet idag med film nummer två.

Gratulationer per sms kom från Aspö, då jag som sagt sov tidigt.

Tack så hjärtligt för alla gratulationer!

Jag fyller år

Och snart får jag gå hem och mysa.

Trevligt och lite sorgligt

Igår blev jag bjuden på en timmes bowling, vin, jättegod fläskfilé och cider av mina kollegor som jag nu ska lämna. Det är självklart med blandade känslor jag lämnar. Igår kunde jag inte begripa alls varför jag ville ha nytt jobb. Idag ser jag åter fram emot det nya. Men jag kommer ju självklart att sakna en massa underbara människor som jag har haft äran att få lära känna i det här huset. Jag har jobbat på Helsingborgs Lasarett sedan juni 2005. Det är ganska länge nu..

Avtackad

Och nu blir det lunch

Tidig fika

Jag och sonen.

Telefonkö

Vilket slöseri med tid.

Timpa 18 år!

Välkomna på kalas!

Det serverades mandeltårta, hallonmuffins och chokladcookies. Hembakt såklart. Så gästerna blev mätta och trötta.

Timpa fick en fin gitarrförstärkare, hörlurar med mikrofon till datorn, en skjorta och kontanter. Tack så mycket alla!


Sen gick vi ut och käkade. Lilians veteöl räckte hela kvällen.

Timpa beställde såklart också en öl och åt Hereford steak med pommes Anna och bea. Det var gott. En mycket trevlig dag var det. Och så är det ju Johan på bilden. Hoppas att han också tyckte att det var trevligt :)

Kolla, jag har också mössan på mig!

Lilla gumman då

Lillifi, Fisalisa, Essi hälsar mer

Nu hälsar jag till min Pappi, för min Mammi var stygg och lade en kudde på mig!

Tillsist somnade jag under kudden för innerst inne var jag ju trött. Sen var jag och Mammi kompisar igen.

Essi hälsar att hon mår bra

Äh, skärp dig Essi, du är faktiskt en gammelkatta nu, 4,5 år gammal.

En helt ny värld

Något mer än ett dygns vakenhet och jag ser världen med nya ögon. Oj, då det var visst bara glasögonen som hamnat på åt fel håll. Världen är tydligen sig lik i alla fall.

Hjälpen här

Nu ska jag sova. Sju grader i runda rummet och då var ett fönster igenpetat så mycket jag kunde.

Demonen är borta

Så fånigt det känns nu när stormen bedarrat, solen skiner och vaktmästaren är på väg. Men det var ett högst verkligt trauma jag gick igenom i natt. Det fanns en tvättäkta demon i det runda rummet. En opålitlig, rytande, skrikande demon. Som spred sin ondskefulla iskalla andedräkt i hela våningen och slickade efter mina fötter, när jag lämnade köket, med sin kalla våta tunga. Det är fortfarande kallt nu. Men demonen är borta. Bara några små oroshärdar kvar. Och katten har smugit tillbaka till sin plats under sängen.

Kylan har nått köket

Jag lyckades ligga ner och blunda mellan klockan fem och sex. Det var väl tur, annars hade jag nog blivit tokig. Vinden lugnade sig ett tag men det låter som om det friskar på igen. Kanske var det bara vindriktningen som ändrades. Fryser som fanken så jag har satt på ugnen med luckan öppen. Känner mig som en total galning som bloggat hela natten. Stackars min kollega som jag förmodligen väckte med ett galet sms om vad som hänt. Frågan är om jag hade kunnat ta mig till Hbg ändå..vet inte hur läget är där ute på vägarna.

Ja, jag är hysterisk

Jag har befunnit mig i extrem stress sedan klockan 23:30 och tycks inte kunna lugna ner mig. Jag mår verkligen skit. Men nu är det bara 3,5 h tills Espace öppnar och hittills tycks det mesta av huset stå kvar. Peppar, peppar..

Temperaturen i hallen..

..med alla dörrar stängda alltså..

Senaste nytt från köket

En liten film från tidigare i natt, nu är det ännu värre

03:38

Sluta blåsa! Jag orkar inte mer nu. Och för er som tror att jag är korkad. Jag har verkligen försökt både stänga och spika igen fönstren. Men jag har högt i tak, är inte särskilt lång och har bara vanliga stolar och en liten sketen trappstege att stå på. Ni hade inte klarat det bättre själva. Om ni inte var två meter långa och hade en stor jävla borrhammare och sju tums skruvar. Och knappt ens då. Eftersom de är sönder och inte går att stänga. Togge kom hem, rädda mig! Förlåt, rädda oss!

Klockan är 02:36

Tre av fyra fönster har blåst sönder. Något står och slår bang, bang, bang. Jag vågar inte gå och kolla. Om man öppnar dörren blåser det som om man var utomhus. Jag är helt tom i bollen. Stackars alla som fått sina hem förstörda på riktigt. Av Gudrun, Katrina och allt vad de heter. Orkanerna alltså. Vilken ångest. Jag är åtminstone varm och torr och någorlunda i säkerhet. Och detta är ju bara en storm..

Mardrömmen fortsätter

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Antagligen är det bara att vaka ut det hela men jag är ensam och det är jäkligt otäckt! Hela lägenheten är utfryst. Jag klarar inte att stänga alls nu. Är bara rädd att skada mig. Nåja, så mycket kan ju inte hända mer än att det blir en massa skador och vi har ju försäkring. Dessutom är det ju fastighetsägarens fel. Vi har påtalat våra dåliga fönster sen vi flyttade in. Men att sova är inte att tänka på. Vinden börjar nå in hit i köket också nu. Fy fan vad hemskt!!!Nej nu gick något sönedr!! måste rusa

Hemska natt!

I går natt tyckte jag att allt var hemskt för jag var kass i magen men det här är värre. Jag märkte ju under kvällen att det började blåsa upp ordentligt. Och när jag lade mig knakade det förrädiskt i fönstren och vrålade i ventilerna. Fantiserade lite om vad jag skulle göra om en ruta sprack eller nåt liknande medan jag tappert försökte somna.

Då small det till! Och plötsligt var det storm i hela sovrummet. Överfönstret hade åkt upp och jag som knappt når upp dit! Jag for upp på en stol och försökte stänga men det var inte lätt då gångjärnen låst sig och det ju blåste på utanför lika mycket. Lyckades till sist. Men samtidigt visste jag att spärren inte funkade så det kunde blåsa upp igen när som helst.

Då small det i runda rummet. Likadant där. Gardinen for ner och jag for upp och försökte stänga. Jag förberedde mig för utrymning. Bäddade i köket där det var lugnast. Tog med mig dator och telefoner. Då small det satan igen. Nu två fönster i runda rummet.

Jag vet inte vad jag ska göra. Sova går ju inte. Och jag kan inte springa upp och stänga fönster hela tiden. Jag får väl sitta här och blänga i oväsendet och hoppas att stormen drar förbi innan det blir morgon. Katten fick jag dra i skinnet ut från hennes gömställe under sängen. Nu sitter hon här i köket med mig och piper olyckligt. Usch, jag börjar bli helt hysterisk jag med. Det bara smäller och viner överallt! Hjälp!

Blubb, blubb, blubb..

..säger min mage och gör ont.

De ensamma

Den här veckan blev det en deckare av Håkan Nesser. Han är egentligen en alldeles utomordentlig författare. Men hur kommer det sig att jag aldrig läser det han skriver?

Jag har läst Kom Novak badade aldrig i Genesarets sjö och en av böckerna i Van Veeteren serien. That´s it. Däremot har jag sett alla filmerna om Van Veeteren och gillar dem.

Nu läste jag den här, som är den fjärde om Gunnar Barbarotti vid polisen i Kymlinge, och den var också alldeles utmärkt. Jag får nog helt enkelt besöka biblioteket när det börjar ta slut med intressanta böcker i Låna och läs..

Jag är kaos

Det var nog för väl att Togge inte fick permanent jobb i Sthlm. Det hade blivit fullständigt kaos här hemma annars. Jag vet inte hur jag lyckas skapa kaos på bara några timmar. Köket är värst. Jag kikar in och backar ut igen. All disk är diskad, spisen är avtorkad. Men vad är det då som hänt?!

Jo, jag plockar inte in den rena disken i skåpet utan flyttar den från diskstället till bordet. Och när disken inte får plats i diskstället använder jag bänken runt omkring. En burk med lock har locket av. Varför ska det vara på när jag snart ska ner i burken igen? Mitt i allt står en plåt jag använt och en balja med bönor i blöt.

Skåpluckorna är öppna. En tom papperskasse står där jag ställt den efter att ha plockat ur varor. Min mössa och mina handskar ligger på en stol för de hade jag lagt överst i kassen för jag blev varm av att handla. Tre skrumpna citroner tronar på fruktfatet. En tom påse kattmat skräpar i ett hörn. Ett dussin lappar med nerskrivna recept ligger än här, än där.

Men hallå! Jag kom faktiskt ihåg att slänga soporna den här gången!

Nu var det klart!

Nu ser jag lite mer normal ut igen. Jag gillar min frisös Rana på Frisyrmakarna, Södergatan, Hbg. Hon har klippt och slingat mig massor av gånger. Faktum är att jag har svårt att skilja mig från henne så jag fortsätter nog gå dit fast jag flyttat.

Inte precis snygg än

Svart katt vit katt

Suddiga vimsiga jag

Nu har jag läst igen

Den här boken påbörjade jag på bussen hem igår och avslutade i morse. Den var faktiskt jättebra. Jag hade inga förväntningar alls på den så jag blev positivt överraskad.

Den här fåtöljen vill jag ha

När man läser så mycket som jag behöver man en rejäl läsfåtölj. Säg det till min man.

Lite mer nöjd i Lund

Jag otrivs i Lund

En sannolik historia

Karin Alvtegen! Du måste lova mig att skriva en fortsättning på den här! Jag vill läsa mer. Detta var en riktig "feelgood" roman som fick mig på gott humör. Jag har gillat alla Karins tidigare böcker också men är inte alls ledsen över genrebytet, snarare tvärtom!