Jag undrar om jag inbillar mig det eller om det verkligen är så..att det blir jobbigare och jobbigare att gå på begravning för varje gång? Idag var det jobbigt. Självklart var det omständigheterna kring dödsfallet som gjorde det extra jobbigt, men ändå. Jag känner mig helt färdig efteråt.
Det var fint idag. Lite långt men fint. Och prästen blev inte dagens favorit precis men, men. M hade fått en så fin kista, vit med handmålade blommor på sidan och ovanpå ett stort fång gula rosor.
Om man nu ska tro på andevärld och liv efter detta och sånt däringa, så var M inte närvarande vid sin begravning idag. Jag hoppas att hon var på ett mycket trevligare ställe. Kanske hos hästarna utanför, eller hos sin lilla katt.
Nu får vi gå vidare allihop. Vi kommer aldrig att glömma men det kommer att bli lättare att bära. Vi ses i minneslunden lilla M!
Lyssna
måndag, oktober 13, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar