Jag fick ett tjockt brev igår. Det var adresserat till mig men jag kunde inte känna igen handstilen. Utanpå fanns en bild på en tjock spruta bland annat. Och när jag öppnade paketet fann jag en bok. En bok med titeln Mordets praktik. Jag fann ingen avsändare och jag tänkte:
"Jaha så går det då när man bloggar till både höger och vänster med förnamn, efternamn, bostadsort, bild osv , osv". Men innan skräcken hann få rejält tag i mig fann jag kortet.
"Tack för i år och för många läsvärda blogginlägg! God Jul och Gott Nytt År från oss på Dagens Medicin."
Åh, tack själva. Tack för att jag får leva. Hur neurotisk är jag egentligen? Eller var det meningen? :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar