Idag hade internmedicin Inspirationsdag på Marina Plaza. Den hemliga gästen visade sig vara Claes Schmidt, klädd som sitt alterego, Sara Lund. Han är alltså transvestit. Och han lyckades vara rolig, blygsam, klok, vältalig, manlig, kvinnlig, skarpsynt, framgångsrik och färgstark..allt i ett.
Och jag kände mig grå och trist i min enkla kvinnlighet. Inte det minsta bisexuell, homosexuell eller transsexuell. Helt enkelt inte det minsta queer. Jag har ingen garderob att kliva ut ur, ingenting att avslöja.
Och han fick oss att förstå att bara för att en man är transvestit betyder det inte att han vill vara kvinna eller att han haft en taskig barndom, utan att han vill skilja sig från normen. Att han mår bra av att vara Sara vissa dagar bara. Han är inte homosexuell utan lyckligt gift sedan många år tillbaka.
Och lyckligt gift är även jag. Med en 10 år yngre man. Vilket får mig att inse att jag faktiskt skiljer mig från normen. Att jag faktiskt är lite queer ändå.
Fan vad häftig jag är!
onsdag, februari 11, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
haha, go girl!
Skicka en kommentar