Jag är uppstigen

Som alla kan se är jag uppe. Sängen är tom. Jag är ledig, Togge på jobbet. Vad som inte syns är att jag nästan inte legat i min säng i natt utan på soffan. Jag tyckte nämligen att jag var pigg när Togge ville sova. Jag ville lyssna på ljudbok. Lade mig således på soffan där jag snabbt somnade. Förmodligen snabbare än Togge somnade i sängen. Dock vaknade jag ett flertal gången av busliv på gatan och stel kropp men orkade inte resa mig. Ja, då får man skylla sig själv.

På morgonkvisten orkade jag mig upp och lade mig i min mjuka goa säng. Tills Togges klocka ringde. Samtidigt började katten hulka och ville kräka på överkastet. Det visade sig senare att hon lyckats göra det också. Samt att jag klev i kräk när jag skulle torka upp. Sedan lyckades hon kräka både här och där. Men jag lyckades ändå somna om någonstans efter halv sju. Det vet jag för jag hörde rådhusklockan slå halv men inte hel.

Sedan vaknade jag av att jag skrattade så förfärligt så jag knappt kunde andas, ja det är sant. Jag hade drömt om något min kollega sa eller gjorde. Just då mindes jag vad men inte varför jag tyckt att det var så skoj. Nu minns jag inte alls. Nu har jag nyss ätit frukost, dricker mitt älskade te och ska snart göra mig i ordning och fara till Malmö med Timpa. Ha en skön dag!