Min allra sista dag som 39-åring började på Grand Hotell i Kristianstad. Vi hade sovit lite halvdåligt men livades upp av hotellfrukosten. Både Togge och jag är barnsligt förtjusta i hotellfrukostar. Därefter drog Togge ut mig på sightseeing. Bland annat gick vi till hans gamla studentboende på Lasarettboulevarden och kikade in. Kul. Sen skulle han visa mig sitt favoritfik men då gick vi vilse. Väl framme smakade det därför extra gott med nykokt kaffe och en jättegod fastlagsbulle. Togge däremot festade på den lokala bakelsen Killevipp. En mysko sak av maräng.
Efter lite shopping och vila var det dags för vår DTF-måltid i hotellets restaurang. Detta var alltså en måltid som ingick i priset på vår hotellweekend. Tyvärr var personalen ganska totalt inkompetent och det blev dessutom datastrul och överbokningar i matsalen så vi åt ganska snabbt. Vi fick till förätt ett par skivor parmaskinka, en tunn melonskiva och en klick pesto. Till varmrätt kycklingfilé med ostekt potatis, pulversås och noll grönsaker serverad på buffé. Vi flyttade därefter raskt till baren i stället där vi tog oss dessert. Jag åt kolasmakande brylé med vaniljglass och Togge åt sorbet. Till detta drack Togge Laphroigh och jag Kaffe Karlsson. Inte precis nån bra kombination och vi fick vänta läääänge innan personalen hade tid att servera allt. Men vi var rätt nöjda ändå och på glatt humör. Sen pausade vi på rummet och såg på Melodifestivalen.
Sedan bestämde sig den fortfarande unga Anna-Eva för att gå på Grands Nattklubb. Den hade typ 4 barer och jag drack en drink i varje. Det var lagom skojsigt och jag försökte gå på herranas när jag blev nödig. Åt detta skrattade kristianstadsungdomarna gott.
Även Togge var på sitt skojsigaste humör.
Tillbaka på rummet. Läggdags.
Och här har jag hunnit fylla 40 år. Och jag känner mig inte gammal, bara KLOK.(Tack Samra)Här är i alla fall jag och Togge på Lunds station. Trötta.
Hemma väntade blommor och choklad. Och en glad moder, son och katt.
Hemma väntade blommor och choklad. Och en glad moder, son och katt.
7 kommentarer:
Det där sista fotot vill jag ha!
Vilade på rummet och såg på melodifestivalen? Hmmm varför har jag svårt att tro på det där med melodifestivalen ;.)
Hur går man vilse i Kristianstad?
Om man heter Anna-Eva kan man faktiskt gå vilse. Ni skulle se henne på jobbet...irra omkring...glad men dock förvirrad...*s*
Kanske föddes hon tidigare än hon trodde och redan var 40....ålderdomens glömska ni vet
Nu är ni elaka. Det var min unga make som gick vilse. Inte jag :(
Ja, man kan ju alltid skylla på andra, eller hur. Fy skäms Anna-Eva.
Skicka en kommentar