Jag måste smärtsamt meddela att jag (nog) är döende. Efter en trivsam kväll på Råå hamnpirs uteservering skulle vi cykla hem för att hänga tvätt. På något sätt lyckades jag då fastna med min förbannade "foppatoffel" i trampan på cykeln och falla handlöst i asfalten. Jag fick en rejäl smäll i solar plexus och tappade andan och höll på att svimma.
Togge blev hysterisk och jag trodde jag skulle dö. Men då kom min hjältinna vid namn Marianne från Glumslöv. En undersköterska med rang. Hon tog över och lade mig på rygg med fötterna i vädret, hämtade vatten och en blöt trasa som hon lade i min panna.
Efter så där en tio minuter piggnade jag till och fick skjuts hem av hennes man. Heder åt sådana människor!
Jag önskar att jag kunde skylla på fylla men hade faktiskt bara druckit två små glas rödvin på nästan två timmar. Fy fan vad ont jag har. Tyck synd om mig!!!
6 kommentarer:
Huvva, det ser typiskt okul ut...jag kommer helt plötsligt ihåg hur det kändes när jag var liten och hade cyklat omkull och
var sådär sönderskrapad på knäna...*ryyyser*.
Nu får du se till att ligga på divanen och äta praliner tills knäna har läkt ;o) krya på dig!
Aj aj aj aj... klart det är synd om dig!
Det blir till att göra som mildamakter säger. Ligga på divanen och käka praliner. Länge.
Usch, stackars dig. De där tofflorna är inte bara fula, farliga också tydligen.
Stackare!
Du får helt enkelt göra som jag och skriva under www.stoppatofflorna.nu , en protest emot alla fula Foppa-tofflor!
Benägen att hålla med "anonym". Men kom ihåg att jag bröt käken på tre ställen efter två glas. Öl. (Partydrog)
Tack för era kondoleanser. Jag lovar, mitt vänstra knä var inte snyggt dagen efter. Men nu är det redan bättre :)
Skicka en kommentar