Barn

Åh vad det är skönt att man kan låna andras barn ibland. Då blir jag jämt påmind om att jag verkligen inte ska sätta fler till världen. De är så söta och gulliga och jag leker och fixar och tycker att det är så vansinnigt roligt. Men sen börjar de krångla. Kan vi få godis? De får godis. Vi vill ha mer godis! De får mer godis. De äter upp ALLT godis, MITT godis! De vill ha sugrör, de nöjer sig inte med ett sugrör, de vill ha flera. Men så fick ett av barnen FLER än den andra! Skriiiiik!
Och kolla, kolla på mig, kolla Anna-Eva, Anna-Eva kolla på mig, ser du? Ser du nu? Aaaaaj! Jag slog mig, aj, aj, aj. Var är kissen? Jag vill också hålla kissen. Var är mamma och pappa? Ska vi sova här? Vad gör Timpa? Tooooorgny! Sover du, ruska, ruska! Vad heter papegojan? Får han knäckebröd? NEJ. Jo, han får ett till..
Men de är gulliga. Eller hur?