fredag, maj 09, 2008
tisdag, maj 06, 2008
måndag, maj 05, 2008
Jag har gjort det igen!
Vadå? Laxerat katten. Och hon är inte det minsta tacksam. Nu sitter hon under sängen och fiser istället. Lilla skruttan.
fredag, maj 02, 2008
Klara, färdiga...bod!
Det blev bod trots att spiken tog slut. Nu ska den bara målas också. Åh, så glad jag är i min lilla bod.

lördag, april 26, 2008
fredag, april 25, 2008
torsdag, april 24, 2008
Reklaminslag!
Och nu när jag har så många besökare på min sida så måste jag ju tipsa er om min fina matblogg också. Titta själva här!
onsdag, april 23, 2008
Strejkblogg
Nu är våra strejkbloggar klara på Dagens Medicin. Länk här. Mitt första inlägg blev lite rörigt och svårläst men det blir bättre, jag lovar..
Ja, och förresten..skratta gärna åt bilden på mig på strejkbloggen, det gör jag själv också :)
Ja, och förresten..skratta gärna åt bilden på mig på strejkbloggen, det gör jag själv också :)
tisdag, april 22, 2008
Information
Med anledning av att jag börjar blogga för Dagens Medicin idag har jag tagit bort alla inlägg som handlar om strejken. Anledningen är att jag delvis kommer att använda det jag skrivit i mitt blogginlägg till DM samt att jag inte vill blanda ihop mina egna åsikter med den allmänna opinionens. Jag återkommer med mer information.
måndag, april 21, 2008
En liten historia om ansvar
När en patient kommer upp på avdelningen från akuten börjar vårt ansvar. Är det rätt patient? Har patienten ID-armband? Hur mår patienten? Aktuellt status måste skrivas in och dokumenteras. Är ordinerade blodprover tagna på akuten eller måste vi ta några. Är alla mediciner ordinerade? Ska patienten ha något läkemedel just nu? Exempelvis vätskedrivande eller antibiotika som kan ha ordinerats av läkaren på akuten. När blodprover är tagna måste vi följa upp och kontrollera provsvaren. Om något är avvikande får vi kontakta läkare och få ordination på vad som ska göras. Det där är ändå den enklaste och mest självklara biten.
När vi sedan ska dela ut mediciner ska vi självklart följa läkarens ordinationer men om min patient har ett blodtryck på 90/50, ska verkligen patienten ha sin höga dos blodtryckssänkande medicin då?
Eller om min diabetssjuka patient har ett blodsocker på 3, 5, ska han ha 10 E snabbverkande insulin då? Nej, det gäller att tänka och tänka hela tiden.
Om läkarna glömt att pila fram läkemedel i läkemedelsmodulen kommer inga mediciner upp för mig att ge och signera. Ska jag strunta i att ge patienten sin medicin då?
En patient ter sig plötsligt förvirrad och kanske anar jag en svaghet i hans högra arm samt att mungipan hänger ner lite. Ska jag ge honom hans blodförtunnande medicin då? Vad händer om jag gör det och patienten visar sig ha en hjärnblödning?
Vi har många patienter på min avdelning som kommer in för att göra en njurbiopsi. Efteråt tar vi blodtryck en gång i halvtimmen i sex timmar och därefter 1 gång i timmen lika länge. Varför gör vi det? Vad gör jag om patientens blodtryck plötsligt har sjunkit drastiskt sedan förra gången? Jo, då slår jag på stora trumman för det kan betyda att patienten fått inre blödningar.
Vi måste ha koll på om patienten kissar, bajsar, har ont, äter, dricker, kan gå, kan sova, har feber, har normalt blodtryck, temp, puls, saturation, har något sår, har risk för att få sår, hur luktar kisset/bajset, hur ser det ut? Har patienten kräkt? Hur såg kräket ut. Behöver patienten ha vätskelista? Kan vi skriva ut patienten efter vårdtiden eller behövs det vårdplaneras, behöver patienten hemhjälp? Hur mår anhöriga? Kan vi skaffa en kurator till någon? Behöver vi be läkaren om remiss till en dietist? Listan kan bli hur lång som helst.
Som tur är har vi hjälp av våra duktiga undersköterskor när det gäller mycket av allt det här men det är ändå vi som har ansvaret för att det blir gjort. Och det är vi som får bannor av läkarna om vi missat något.
När vi sedan ska dela ut mediciner ska vi självklart följa läkarens ordinationer men om min patient har ett blodtryck på 90/50, ska verkligen patienten ha sin höga dos blodtryckssänkande medicin då?
Eller om min diabetssjuka patient har ett blodsocker på 3, 5, ska han ha 10 E snabbverkande insulin då? Nej, det gäller att tänka och tänka hela tiden.
Om läkarna glömt att pila fram läkemedel i läkemedelsmodulen kommer inga mediciner upp för mig att ge och signera. Ska jag strunta i att ge patienten sin medicin då?
En patient ter sig plötsligt förvirrad och kanske anar jag en svaghet i hans högra arm samt att mungipan hänger ner lite. Ska jag ge honom hans blodförtunnande medicin då? Vad händer om jag gör det och patienten visar sig ha en hjärnblödning?
Vi har många patienter på min avdelning som kommer in för att göra en njurbiopsi. Efteråt tar vi blodtryck en gång i halvtimmen i sex timmar och därefter 1 gång i timmen lika länge. Varför gör vi det? Vad gör jag om patientens blodtryck plötsligt har sjunkit drastiskt sedan förra gången? Jo, då slår jag på stora trumman för det kan betyda att patienten fått inre blödningar.
Vi måste ha koll på om patienten kissar, bajsar, har ont, äter, dricker, kan gå, kan sova, har feber, har normalt blodtryck, temp, puls, saturation, har något sår, har risk för att få sår, hur luktar kisset/bajset, hur ser det ut? Har patienten kräkt? Hur såg kräket ut. Behöver patienten ha vätskelista? Kan vi skriva ut patienten efter vårdtiden eller behövs det vårdplaneras, behöver patienten hemhjälp? Hur mår anhöriga? Kan vi skaffa en kurator till någon? Behöver vi be läkaren om remiss till en dietist? Listan kan bli hur lång som helst.
Som tur är har vi hjälp av våra duktiga undersköterskor när det gäller mycket av allt det här men det är ändå vi som har ansvaret för att det blir gjort. Och det är vi som får bannor av läkarna om vi missat något.
onsdag, april 16, 2008
fredag, april 04, 2008
Lite bilder från vår mysweekend
onsdag, april 02, 2008
måndag, mars 31, 2008
onsdag, mars 19, 2008
Tom Topp
Så här känner jag mig idag:
Jag har en tom topp
jag heter Tom Top
jag gillar pop-aberiba!
dum iskallen - flängd i roten
ding i pallet - kork i klotet
tom i bollen - sus i huset
tjall på vinden - grus i snuset
det går en zick-zack linje mellan öronen
i-ha-i-ha-i-ha
och bilden bläddrar mellan ögonen
flrp! flrp! flrp!
knäpp i kolan - käpp i hjulet
krepp i svålen - skräp i skjulet
skev upptill - tjall på kontoret
pip i sändarn - dis bakom floret
här kommer en annan med
GZZ - FLRP - BLOINK
under pannan
text: Robert Broberg
Jag har en tom topp
jag heter Tom Top
jag gillar pop-aberiba!
dum iskallen - flängd i roten
ding i pallet - kork i klotet
tom i bollen - sus i huset
tjall på vinden - grus i snuset
det går en zick-zack linje mellan öronen
i-ha-i-ha-i-ha
och bilden bläddrar mellan ögonen
flrp! flrp! flrp!
knäpp i kolan - käpp i hjulet
krepp i svålen - skräp i skjulet
skev upptill - tjall på kontoret
pip i sändarn - dis bakom floret
här kommer en annan med
GZZ - FLRP - BLOINK
under pannan
text: Robert Broberg
lördag, mars 15, 2008
Syrrorna protesterar! Syrrorna har fått nog!

Idag demonstrerade flera hundra av mina kollegor mot våra dåliga löner. Strax före klockan elva drog allting igång och det samlades mer och mer folk utanför huvudentrén. Vi som arbetade idag gick ut på balkongen och försökte synas och påverka vi också. Det kändes stort faktiskt. En mycket härlig känsla av att vi alla förenade oss och höll ihop för en gång skull. Jag syns längst till vänster överst i bild. Stöd oss du också! Här kan du läsa artikeln om oss i HD.
Fotnot: Bilden har jag lånat från Helsingborgs Dagblad punkt se.
fredag, mars 14, 2008
Se på mig!
Hejsan hoppsan. Nu har jag hämtat ut mina nya glasögon på Specsavers så nu har jag lite att välja på. De översta har tjockast glas, jag hade inte råd att beställa tunna i bägge paren. Av någon anledning är det bara de med tjocka glas som gör mig alldeles vimmelkantig men det går väl över om några dar.
onsdag, mars 12, 2008
En annan sak bara..
Nu har jag en medicinfri son. En som inte röker, som inte bara klär sig i svart, som faktiskt kommer iväg till skolan varje dag. Hur ska detta sluta?
Jag blir så jävla arg och besviken!
Vi har ju en odlingslott och den ligger utmed Planteringsvägen vid Hedens idrottsplats. Det är ett ganska korkat ställe, vi vet det men ändå, det är vår lilla oas, vår lunga. I höstas satte jag massor av lökar, krokus, påskliljor, tulpaner och nu har jag glatt mig år att de kommit upp. Igår när jag kom dit hade någon klippt av alla krokusar och flera påskliljor och en del andra blad. Det är inga djur, det är klippt, helt rakt av. Dessutom finns det ingen papperskorg på sträckan och heller ingen behållare för hundträck så då är det fritt fram att kasta in allt sånt till oss. Hur tänker man när man gör sig besväret att plocka upp hundbajset, lägga det i påse och knyta till och sen kasta det i någons koloni??? Låt för fan bajset ligga kvar på gatan då så försvinner det med väder och vind. Eller ge fan i att skaffa hund. Jag blir så jävla förbannad.
tisdag, mars 11, 2008
Nordisk Filmfestival
I förra veckan var det Nordisk Filmfestival här i Helsingborg och jag och Togge hann med att se hela fem filmer på lika många dagar. Visst, vi hade kunnat se fler men det finns ändå en gräns. Vi arbetar och har familj. De filmer vi såg heter Iskariot, Colorado Avenue, Daisy Diamond, Daring och Reprise. Läs mer på vår filmblogg om du är intresserad!
Nordisk Filmfestival anordnas av Föreningen Norden här i Helsingborg.
Nordisk Filmfestival anordnas av Föreningen Norden här i Helsingborg.
måndag, mars 10, 2008
Om ifall att..
..du är flicka och relativt nyopererad och har fått ett bakslag så ska du veta att jag tänker på dig och hoppas att du snart blir bra igen. Kram!
onsdag, mars 05, 2008
torsdag, februari 28, 2008
Trist
Just nu är livet mindre roligt igen. Jag vill ha en ny kropp. Nån som har en jag kan få byta till?
lördag, februari 23, 2008
Tillbaka från Tryvann
Då var vi tillbaka från Tryvann. Jag med ont precis överallt, men jösses så kul det var. Till saken hör att jag faktiskt aldrig åkt skidor. Jo, vanliga skruttiga skidor som barn men aldrig slalomskidor med tillhörande pjäxor. Där var nämligen det första problemet; att komma i pjäxorna, det gjorde ju skitont.
Timpa däremot råkar vara en naturbegåvning på skidåkning. Trots att han är uppväxt under det ganska snöfattiga 90-talet (iaf här nere i södern). Han har väl varit i väg 3-4 gånger med skolan till Vallåsen och Kungsbygget och faktiskt lyckats bli riktigt bra. Jag är megastolt över honom!
Nåja, Timpa hade gott tålamod med mina utbrott och svordomar men när jag vurpat tre gånger på lika många metrar i barnbacken gav han upp och åkte själv. Och jag promenerade nerför barnbacken arg, förbannad och sur. Det var ju fel på mina skidor! Ingen annan hade så dåliga skidor som jag.
Jag tjurade en stund men gjorde ändå ett nytt försök. Jag lyckades bra med att åka upp på skidmattan och komma av den utan att trilla. Men sen gick det bara inte. Så fort det sluttade fick jag för hög fart och satte mig ner.
Timpa var redan i väg i den långa gröna backen, dvs den mycket lätta enligt broschyren. Han kom upp med lift, rosig om kinderna och mitt liftkort för 295 nkr brände i min jackficka. Vad fan hade jag köpt det för? Sen stack han i väg igen. Jag vurpade ännu en gång i barnbacken och promenerade ner och köpte varmkorv.
Käre sonen bestämde sig för att åka en av de blå backrna som var lite svårare. Efter någon halvtimme kom han tillbaka och sa att det var för svårt. Visserligen kom han nerför men hade varit nära att bryta benen av sig. Sen åkte han vidare i den gröna. Då blev jag förbannad. Nu skulle jag nerför den där lilla fisbacken! Jag åkte upp och väntade på att Timpa kom av liften och sen sa jag att nu tar du mig ner härifrån! På skidor! Och plötsligt kunde jag både ploga och bromsa! Det var ju hur kul som helst. Jag åkte upp och ner upp och ner tillsammans med 4-6 åringarna. Nu kände jag mig mogen för den gröna backen!
Ha, ha, ha. Timpa var hur predagogisk som helst men föret i den stora backen var helt annorlungda och sluttningen för brant. Det var snorhalt och jag höll på att förvandlas till störtloppsåkare utan hjälm. Jag vurpade och vurpade och vurpade och varje gång var det ett helsicke att få av skidorna för att kunna resa mig och försöka igen. Det blev till att promenera ner. Eller ja, promenera och promenera, lufsa, plumsa och stappla snarare. Sista biten var så brant så jag fick åka på byxbaken och sen kom Timpa till undsättning. Men då kom behållningen av det hela. Att få åka liften upp!
Åh så härligt att sitta där högt upp i luften! Och av kom jag utan problem och sen åkte jag de två små backarna ner utan problem. Jag kan verkligen rekommendera Tryvann om du inte varit där. Massor av backar och massor av snö.
På kvällen när vi satt i hytten på båten och pratade om dagen tog vi en titt på kartan över området. Då visade det sig att Timpa aldrig åkt den blå backen. Han hade kommit in på något sidospår och sedan ut i den RÖDA backen. Undra på att han tyckte det var svårt. Gud vad vi garvade.
Men jag är fast besluten att komma tillbaka och ta mig nerför den gröna backen nästa år!
onsdag, februari 13, 2008
tisdag, februari 12, 2008
onsdag, februari 06, 2008
söndag, februari 03, 2008
Fredagsmys
I fredags hade jag lunchträff med två av mina före detta kollegor. Det är ju för hemskt, att de är föredettingar nu. Vi åt god mat på Åhléns och pratade, pratade, pratade.. Mest jag och Samra såklart. Marlene hade jobbat natt på ambulansen och hade inte sovit så hon blev tystare och tystare i stället ha, ha. Åh, vad jag saknar er, vi måste träffas snart igen. Sen shoppade jag och gjorde en myskväll med Togge. Vi åt och drack mycket så min stackars mage var inte glad igen i lördags. Då fick den meduxin. Nästa helg ska Togge och jag resa bort och mysa tillsammans igen. Vi behöver det. Den här helgen var inte så kul mammamässigt. Kära sonen hade massor av dumt bus för sig. Bra att han får umgås med stränga mormor lite nästa helg hi, hi.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



